Ni flesta vet nog redan att det finns 5 sinnen. Men vad vet ni om deras funktion?
Ebba, Julia, Jesper, Jakob E Synen En av dom mest använda sinnena är synen. Synen är bra att ha av många olika anledningar. Den kan se om det är något du vill ha och då rör sig kroppen i den riktningen. Om det istället är något du vill undvika som t.ex ett farligt djur eller något du inte vill vara i närheten av så uppfattar hjärnan det och då rör sig kroppen ifrån det föremålet eller den omgivingen. När vi tittar ser vi egentligen bara ljus och och olika sorters färger. Vissa encelliga djur har inga ögon och kan därför inte se. Men vissa kan uppfatta ljus. Vissa enkla djur kan uppfatta om det är ljust eller mörkt men kan inte se några bilder. Det är alltså ljudvågorna som samlas ihop och sedan gör att vi kan se olika bilder som är upp och ner vända. Men vi vill väl inte se saker upp och ner? Bilderna landar längst bak i ögat där det sitter massor med små synceller. Syncellerna tar upp bilderna och transporterar dom till hjärnan.
Det är faktiskt inte förrän bilderna kommer till hjärnan som man kan se bilden på rätt håll. Allt detta händer på otroligt kort tid och det är därför vi ser allt som vi gör. Nervcellerna reagerar på olika saker, vissa på kontrurer, vissa på färgerna m.m. Sedan sätts alla dom ihop i en helhetsbild och då kan man se hur omgivningen runt omkring en ser ut.
Hörseln
Ett annat sinne är hörseln.
När vi uppfattar ett ljud så beror det på att ljudvågor åker in i örat och hjärnan uppfattar sedan signalerna. Men där mellan händer en hel del spännande grejer.
Ytterörat, som ni kanske känner till som öronmusslan, fångar först och främst upp främmande ljudvågor. Ljudvågorna leds i sin tur in till trumhinnorna via den yttre hörselgången så att trumhinnan kan sättas i viberation.
Kanske har ni hört om kroppens minsta ben stigbygeln? Nu ska ni få höra hur
stigbygeln med sina grannar hammaren och städet tillsammans hjälper till i örat. Viberationen från trumhinnan fortplantas via de tre benen till innerörat och det ovala fönstret som sitter precis innan hörselsnäckan, som är en viktig beståndsdel i hörsel prossesen.
Ni kanske hör på namnet att hörselsnäckan ser ut som en liten snäcka som sitter långt in i våra öron. I hörsel snäckan har vi små hår som kallas
för sinneshåren. Det sinneshåren gör är att de tillsammans med vätskan i hörselsnäckan förvandlar viberationerna till nervimpulser som hjärnan senare kan läsa. Impulserna skickas ut ur snäckan och in i hörselcentrum i hjärnan via
hörselnerven.
Känseln
Vad vore en värld utan känsel? Den skulle göra så vi inte skulle känna när något var kallt, varmt, skönt, obekvämt eller helt enkelt helt normalt. Om vi inte hade haft känseln eller även kallat hudsinnet, så hade vi lättare kunnat skada oss. Pga att vi har vår känsel kan vi känna när vi håller på att bränna oss i köket eller när vi spänner vårt bälte för hårt.
Vår hud består av jätte många nervceller och nervtrådar som känner olika saker. Vissa känner bara av när det gör ont medans andra inte reagerar vid sånna tillfällen. Ett av ställena där vi har jätte många nervceller är fingertopparna. De är extremt viktiga och används mer än vi tror. Tänk bara på dom som är blinda. Det krävs att de kan känna med hjälp av händerna, och då är fingertopparna mest användbara för att det inte ska ta så lång tid. Detta klippet visar hur man kan använda Lukten
Mums vad maten luktar gott! Visst är det så det kan låta på en onsdag kväll efter en hård träning? Trots att du inte har smakat maten kan du känna att du kommer gilla maten eller att deniallafall har något som du tycker om att känna lukten av. Hur är luktsinnet uppbyggt och varför känner vi igen en doft om vi luktat den förut?
När en stark doft av något sprids i ditt hem märker du vad det är direkt. Då går doften upp genom näsan till luktcellerna som genom luktnerverna berättar för hjärnans luktcentrum att det är något som luktar. Ibland kanske vi känner igen lukten sedan innan. Det finns 100 000 luktceller som kan reagera på olika dofter och lukter. Detta gör att de kanske känner igen doften. Om vi börjar vistas i en och samma lukt under en längre period vänjer sig luktcellerna vi lukten och till slut känner man inte ens av att det luktar något speciellt. Det kan man ju tex. gemföra med våra hem. Vi känne rju inte av att det luktar något men de som inte bor där kanske tycker det finns en speciell lukt som påminner om just dig. Här är en video som visar hur man kan känna igen lukter. Smaken
Smaksinnet är anledningen till varför vi känner vad något smakar på tungan. På tungan sitter smaklökar med massa nervceller som med hjälp av nervsignaler på tungan berättar att vi smakar något på tungan. Det finns egentligen bara fem smaker vi kan känna : surt, salt, umami, sött eller beskt. Men i många fall känner faktiskt lukten framför smaken men vi känner ändå av konsistensen. Om man tex skulle äta ett knäckebröd samtidigt som man luktar på en bit salami så kan man tycka att knäckebrödet smakar salami. Detta beror på att hjärnan prioriterar lukten före smaken. Det är väldigt bra att man känner smak för att man får en slags upplevelse på köpet. Därför kan vi även favorisera olika föda. Hjärnan har den otroliga förmågan att kunna memorera de flesta smakerna som vi testat på. Annars hade vi inte kunnat komma ihåg vad vi gillar och ogillar. Alla har vi ju en älsklings godis, min är lakrits vilken är din?
|
